lördag 16 juli 2011

För ful för färg



ge en liten stunds vila, en liten stunds vänlighet, en värme längs med min värkande rygg - solen kysser mina fräknar medan jag böjer mig ner, plockar sommarens blomster - jag glömde att lägga handen mot ditt hjärta men jag minns nog hur det slår ändå, de sista timmarna var nästan som förut och man kunde le från hjärtat igen. två tysta katter ihoprullade om sig själva, en vind som heter svalka och vita moln med ett skimrande ljus bortom - en stum säng i ett dunkelt rum, ska vagga min kropp, ska bädda sig runtom leder muskler och len hud - ska vagga mig och ge en liten stunds vila.