Pappa som ska hämta upp mig och ta mig med till Borlänge litet senare idag. Ska bli skönt att hämta den där legitimationen, att få en sak mindre att tänka på. Att antagligen åka förbi blomsterlandet och strosa runt bland alla vackra blomster. Det gör mig så lugn, sådant där, som växter och natur. Min vän kameran får följa med, jag saknar den alltid när den inte är vid min sida, som igår när jag var i Sunnansjö med de maskrosförgyllda ängarna, de blånande bergen och den rusiga sjön. Och som igår eftermiddag då jag vandrade vägen mellan min faders och min moders hus och den där solen reste sig upp ovan grantopparna, solen efter regnet. Men kanske är inte de vackraste ögonblicken och kulisserna menade för en kameras öga? Nu väntar jag i alla fall bara på att få lämna mina för stora tankar bakom mig i min etta. Väntar på min käre far och färden som för till Borlänge.
