fredag 31 december 2010
Adjö 2010
När midnattsklockorna ringt ut är allt som var 2010 historia och ännu ett år har satt sina spår i evigheten. Och jag, jag ska bevara allt det som var vackert i mitt minne. Bära det i mitt hjärta tills mina sista vindar sveper.
torsdag 30 december 2010
Blind
Jag tror att lyckan finns att finna någonstans i de där fibrerna. I verkligheten blir jag bara olyckligare. Och jag har inga vackra sagor att skapa halsband av. Halsband att sätta runt halsen för att sedan lycklig tänka att det här har jag varit med om. Det här har jag skapat.
-Var är den där kyssen att bygga en dröm på. -Var är den där tryggheten att bygga en grund på. Jag sveper genom dygnen som ett förbrukat löv som aldrig faller till ro, bara sveper. Jag ser inte mig själv. Jag inser inte mig själv.
onsdag 29 december 2010
I mörker
Havet vrider sig vredgat inom mig och lägenhetens väggar drar sig likt en snara runtom mitt hjärta. När jag öppnar munnen för att anförtro min oro finns ingen som kan svara. Dagsljuset övergår i skymning. Jag iakttar fönstren mittemot. Fönster med ljusstakar, julstjärnor och sedan, en man som rör sig genom ett rum. Det är tiden som stegar fram där över golvet, jag iakttar tiden och ser den sedan försvinna och lämna ett svart hål. Och vågorna sliter sig loss från sina gränser, dränker stränderna i mitt bröst, sprider sig ut genom hela kroppen. Ljusstakarna, julstjärnorna och rummet som tiden lämnade suddas ut för min blick. Mina fingrar målar sirliga mönster över fönsterglaset. Jag tänker på musselskal som döljer pärlor. Han är som ett musselskal, en famn som öppnas och sluts. Ett musselskal, en famn som döljer en pärla, ett hjärta som aldrig blir mitt.
onsdag 10 november 2010
Vita vyer igen
söndag 7 november 2010
Och minnas
Allhelgonahelg
På kyrkogården lyser gravljusen som eldflugor. Ett varmt och fint ljussken sprider sig ut, mot skog, mot sjö och mot stjärnor. Jag tänker på mormor och jag tänker på morfar. Jag tänker på den morbror som jag aldrig fick träffa. Jag tänker på de som en gång ska lämna mig och jag tänker på de som jag en gång ska lämna. Det är så svårt att ta farväl, att aldrig mer få träffa de som varit en nära. Det är så svårt att inte veta om de visste hur man tyckte om dem. Det är fint med alla helgona, att lite särskilt ihågkomma och hedra minnena av de som lämnat detta jordeliv. Ikväll minns jag, med ett leénde på läpparna, mormor och morfar. Det är så jag vill minnas dem.
lördag 6 november 2010
Det vackraste
fredag 5 november 2010
Skadeskjuten
mina fingrars känsla
mina läppars mjuka dans
jag vill inte vara hård
men jag får inte vara såhär skör
jag blöder snart ihjäl
de säger att ingen kan älska såhär
jag antar att man till slut dör av det
någonstans i hjärta och själ
torsdag 4 november 2010
Sockerdricka
onsdag 3 november 2010
Föränderlighet
tisdag 2 november 2010
Att känna in natten
Att känna in natten. Att känna in sitt liv. Med blidkande.
Och tack för de finaste orden denna afton, ja, några av de finaste orden någonsin: "Du finns inte bara i det du gör, utan du ÄR väldigt mycket vackert också." Något som är så lätt att glömma, men som alla borde försöka att tänka på, då och då.
En fin sång får avsluta denna natt:
http://open.spotify.com/track/19BFzvriBJk7Os40CggA9A
söndag 31 oktober 2010
Dag liksom natt
men mitt hjärta känner det vidgade avståndet
bara i dröm och minne känner jag ditt hjärtas slag
din doft, dina glittrande blå, dina andetag i mörkret
din känsliga röst, dina smittande leènden, träffande
som vingslag rakt in i mitt bröst
du är mina vackraste foton och mina mest magiska minnen
jag sitter i ditt hjärta och jag sjunger för dig
dag liksom natt