Att känna in natten. Det stora mörka utanför. Det stora tysta bortom musiken. Att spela upp scenerna som existerat, som en film genom vardagsrummet - Se ögonblicken blänka i fönstren tills de mattas ut och försvinner. Att känna in dofterna som väggarna har gömt. Ögonblicken då isoleringen bröts och hjärtslagen log. Att inse de stora sagorna som vävts. De fina drömmarnas dygn.
Att känna in natten. Att känna in sitt liv. Med blidkande.
Och tack för de finaste orden denna afton, ja, några av de finaste orden någonsin: "Du finns inte bara i det du gör, utan du ÄR väldigt mycket vackert också." Något som är så lätt att glömma, men som alla borde försöka att tänka på, då och då.
En fin sång får avsluta denna natt:
http://open.spotify.com/track/19BFzvriBJk7Os40CggA9A
